training beyond limits

 

Vår powerwalk på morgonen är inte direkt jobbig. Vi håller ju ett ok tempo och sen träningen efteråt är klart lite jobbig ibland. Fast när vi pratar om det själva, tycker vi att det jobbiga är direkt på morgonen när man är i valet och kvalet om man ska kasta telefonen i vägen eller stiga upp. Så själva träningen klarar vi liksom av.

Alldeles för ofta förknippar de flesta hård träning med blodsmak i munnen och känslan av att vara nära döden, att svettas, skrika, pusta, frusta och till slut kasta upp maten för dagen. Man är liksom on the edge hela tiden, tränar på en nivå där man har ångest varje gång man ska köra.  

 

Fast oftare handlar hård träning/hårt arbete inte om just det, att köra sönder kroppen totalt varje gång. Utan det handlar ibland bara om att dyka upp. Bara dyka upp och göra de små, små sakerna varje dag som du inte gjorde tidigare. Du kanske t ex inte är van vid att upprätthålla en förändring i livet, inte van vid att lyckas förändra ditt liv till det bättre, med sundare kostvanor, mer motion osv. För dig handlar det kanske om andra omställningar i livet än att träna tills du spyr. Och du har försökt 1000 ggr tidigare och gett upp för kraven du ställer på dig själv är alldels för höga. Frasen "Jag börjar på måndag..." är alldeles för uttjatad tyvärr. 

Andra saker kan också komma emellan. Din regelbundna motion borde kanske vara mer regelbunden och du bestämmer dig för att komma igång ett par ggr i veckan. Fast sen ser du så många andra som tränar ännu oftare och det verkar som alla andra gör så mycket mer och det lilla du gör har liksom ingen betydelse jämfört med dem... Fast och?

Hårt arbete för dig kan vara att hålla händerna bort från mazarinen vid halv 3-fikat på jobb. Och är det så och du lyckas hoppa över mazarinen hela veckan när helgen kommer, då har DU jobbat hårt. DU har gjort något som är en stor förändring för dig och eftersom du inte är van vid det, SÅ HAR DU JOBBAT HÅRT! 

 

Alla har vi våra egna utmaningar och det är ju faktiskt enbart dessa du ska ta hänsyn till. Strunta i alla andra och vad de gör och definera själv vad hårt arbete är för dig och fokusera på det. Oavsett om det handlar om mazarinen eller dyka upp för första gången på ett Mayhempass. Det kan egentligen vara vad som helst men du måste börja någonstans, du måste göra förändringar om du vill se förändringar i ditt liv. 

 

Alla kan uföra ett maratonlopp, det tar bara olika lång tid. Vissa kan springa det rakt igenom, andra behöver gå hela vägen, men fram kommer man alltid. Fast slutar du röra på dig eller börjar om varje kilometer, ja då kommer du aldrig komma fram. 

 

Så var stolt över dina egna förändringar, det som du kämpar med varje dag. 

 

En av vår största filosofer Aristoteles sägs ha sagt det här: 

 

Alltså det är det vi gör varje dag som definierar oss, oavsett om du går upp 04:56 eller hoppar över mazarinen på jobb. Så klicka ner Facebook nu och bestäm dig nu för ett par förändringar som kommer styra ditt liv i den riktning du vill. Fast det är ok om du vill börja på måndag, fast bara för denna gången ;)