15 Mars - Circle of life
För ett tag sedan när jag jobbade på Väla inom bygg, var vi ute i galleriadelen och då kom där förbi en gammal bekant med sin son. Han kan väl ha varit 10-12 år gammal. Efter att pojken tittat på mig en stund och det arbete jag utförde, mjukfogade en tröskel, utspelade sig följande diskussion;
Pojke: Är det detta du jobbar med?
Jag: Ehh ja..
Pojke: Varje dag?
Jag: Ehhhhhh ja?
Pojke: Vad tråkigt!
Jag: Ehhhh joo.. det är det kanske?
Det fick mig att jag tänka efter. För det är ju verkligen så, ofta är jobbet man har inte sunshine n´roses. Det funkar, man får pengar så man kanske göra något som inte innebär jobb. Eller ännu värre, man kanske verkligen vantrivs på sitt jobb. Varje dag!
Någonstans på vägen blev det inte som man tänkt sig. Drömmen var inte att stå på ett lager eller i en fabrik. Eller sitta i receptionen på ett företag och tömma alla andras disk ur diskmaskinen. Det var inte det man ville när man var liten. Vuxenlivet var ju något som man såg fram emot! Man skulle göra precis som man ville!
Sen tog man studenten och livet tog ner en på jorden. Och alla ni vet vad jag menar.
Det pojken sa till mig på Väla fick mig att tänka till. När accepterade jag att vardagen skulle bli slentrian och tråkig? Var någonstans på vägen i livet dog passionen och drömmarna ut?
Helt ärligt så vet jag faktiskt inte. Det bara blev så.
Fast en sak vet jag, man kan fortfarande göra något åt det. Livet är inte skrivet i sten. Livet är vad man gör det till, oavsett när du tar tag i det.
Period!
Är DU nöjd med ditt liv?